Vill man så kan man…

Nyss hemkommen från jobbet/gymet/mitt andra hem och jag blir så glad över att det är så pass många som håller igång även på semestern…

Det här med att börja träna är ju rätt lätt, det som folk har svårare för är att fortsätta med det. Driver man gym så vet man att sommaren är en lugnare period. Inte så konstig, folk åker bort och en del väljer att lägga mer tid på utomhusträning. Det har jag full förståelse för, att variera sin träning och testa på något nytt är bara bra.

Vad jag däremot har mindre förståelse för är varför så många väljer att strunta i precis alla  goda vanor bara för att man har semester… För mig är det helt obegripligt varför man helt plötsligt väljer att strunta i allt det där som får en att må bra resten av året bara för att man plötsligt har mer tid ledigt. Helt obegripligt 😮

Vad är det som gör att så många säger ”nä, nu ses vi inte på ett tag för på sommaren, då vill jag träna ute ser du” och nästa gång vi träffas, oftast en bra bit in i september så är de i sämre form än någonsin? Inte piggare, inte gladare bara tyngre och tröttare..

”Jag tänkte ju..” ”Jag ville verkligen men…”

Bullshit, säger jag. Vill man så kan man. Vill man hålla igång träningen även under semestern – då tränar man.punkt

Tränar man inte under semestern – då ville man helt enkelt inte tillräckligt mycket.punkt

Är därför lite extra glad och energifylld av att ha träffat så många viljestarka semestertränande en regnig söndag mitt i juli. Man kanske inte siktar på att toppa formen under semestern men man vill i alla fall inte tappa den. Härligt!

Läste i gårdagens tidning att SIFO har gjort en undersökning på uppdrag av Viktväktarna – 68 procent av alla svenskar vill gå ner vikt. SEXTIOÅTTA PROCENT!! Det är många som går runt och inte riktigt trivs med sina kroppar alltså, så trist. Hur många av dessa tror ni VILL tillräckligt mycket för att faktiskt göra något åt det?

Det kan vara olika svårt och ta olika lång tid men – Vill man så kan man, det gäller alla…

//Carolin ”Mrs Partypooper” Helt