Trotsa höstmörkret – ge dig ut!

Personligen anser jag att det här med ”normaltid” är det yttersta beviset för att ”normal” inte är sunt…

Men nu är det snart dags att levla upp höstmörkret på riktigt. På söndag smäller det till och blir mörkt på riktigt. Jag gillart inte. punkt. Tycker nog vi skulle tjäna på att vrida klockan en timme till åt andra hållet jag, trots att jag inte är en morgonpigg jävel. Jag gillar hösten men jag ogillar mörkret och finner den smått förlamande.

Nu begriper jag ju att detta är ett sånt ärende där gnäll inte hjälper. Det hamnar inom samma kategori av ”otyg omöjliga att förändra”. Det är en lika omöjlig uppgift som att få det lilla livet att vrida ur disktrasan ordentligt – man får helt enkelt bara förhålla sig till problemet, bita ihop, kämpa på och hitta en lösning som gör problemet uthärdligt.  Jag byter således disktrasa ofta och jag ser också till att göra vad jag kan för att inte bli just förlamad av mörkret och hamna i en ond cirkel av inaktivitet med soffmys och doftljus och ve och fasa- Glögg?! Hörde jag inte någon tråna efter den sötsliskiga helvetesdryck häromdagen?

För ser ni ovanstående ÄR inte sättet att ta sig igenom hösten med de fysiska och mentala kapaciteterna i behåll. Man blir varken piggare, starkare, gladare eller direkt smartare av det. Mest bara lite lat.

Bästa tänkbara sätt att ta sig igenom hösten är ta mig tusan att möta den på dess egen arena – utomhus!

Ta alla tillfällen att få en glimt av dagsljuset utomhus. Vi får absolut noll D-vitamin av solen ljust nu, så just det argumentet håller inte men – ljuset! Ack vad vi behöver ljuset för att lyfta sinnet! Går inte att ta sig ut under de få ljusa timmarna vi bjuds på så se till att vistas utomhus ändå. Det både känns och ser värre ut att stå inomhus och titta ut på mörkret och höstrusket. Är man väl ute i det är det inte så illa. Ja, om man ser till att röra på sig tillräckligt intensivt blir det inte ens kallt. Och är det riktigt intensivt – vem bryr sig om mörkret liksom.

Under den här tiden på året läggar jag personligen helt klart mest tid på inomhusträning men det är de där utomhuspassen som betyder allra mest för livslusten. De får mig att sortera tankarna och hitta lösningar på problem. Jag byter hellre disktrasa än make, den typen av viktiga insikter är icke att förakta. Ja, de där passen ger mig regelbundna snytingar rätt i plytet, ger mig insikt om hur jäkla bra livet trots allt är.

I dag hade jag turen att få både solsken, puls, svett och en jäkla massa vettiga tankar i huvudet. Det blir lätt så när kroppen rör sig och jag tror bestämt att hjärnan funkar som bäst utomhus.

Ut och njut är mitt bästa tips för dagen!

//Carolin Helt, Int Lic PT och tja, kanske lite endorfindopad..

ps. Filar dessutom hornen inför kvällens Vässa Formen – 90minuter skitig, svettig och galet rolig träning. Utomhus i alla väder 🙂