Sila mygg, svälja kameler och annat som är hål i huvudet..

Ja, ni har kanske märkt att jag gärna lyfter fram alla tokigheter som folk gör i sin iver att på nåt sätt göra rätt. Det är ju så lätt att ha otur när en tänker, speciellt när det handlar om hur vi behandlar den egna kroppen.

En och annan kan måhända bli stött över nedanstående text, men det beror inte på att det jag skriver på något sätt är elakt. Detta är bara lite reflektioner över vad jag omges av. Kliar det lite obehagligt, tja då skrollar man bara förbi eller ser till att bli av med klådan en gång för alla.

Skönt, då har vi rett ut det på en gång.

Vanligt förekommande exempel på när hissen inte går ända upp eller ja, hål i huvudet:

• Äter inte frukt pga innehåller socker och bekämpningsmedel men har inga problem med att snaska kulört smågodis när tillfälle ges.
• Vägrar äta vindruvor av ovanstående anledning men pimplar utan vidare rödvin både en och två och tre gånger i veckan med gott samvete pga ”antioxidanter” finns det ju så gott om just rödtjut.
• Är övertygad om att det är vattenmelonernas fel att linningen skaver i brallorna efter semestern. Bortglömt är allt det där ljuvliga rosé- och cavadrickandet. Trots att varenda glas fotodokumenterades i motljus på sociala medier.
• Undviker tillsatser och väljer salt ”utan jod” helt utan att veta vad jod har för effekter i kroppen, men nåt ”tillsatt” vill en verkligen inte ha.
• Tänker att allt som är ”naturligt” är nyttigt och glömmer bort flugsvamp.
• Undviker kolhydrater. Plockar bort potatisen från Dagens men mumsar bakelse med sylt, sockerkaksbotten och vaniljkräm utan att blinka.
• Undviker kolhydrater. Plockar bort potatis från alla måltider. Stödfodrar samtliga mål med knäckebröd.
• Begriper att potatis är okej men fastnar i frågeställningen om den borde ätas nykokt idag eller kall dagen efter pga GI och missar fullständigt frågan om det ska vara 3 stycken eller 15 stycken som måltiden borde bestå av.
• Tänker att 3 dgr juicefasta är tricket för att rensa kroppen och glömmer bort att njure och lever gör det jobbet. Att undvika trycka i sig skräp 365 dagar om året är måhända tricket som ger bäst mående året om. Men den sistnämnda tanken tänks inte.
• Framhärdar i ”all in är grejen för mig! Allt eller inget! Det har funkat alla andra 87 gånger jag börjat med nån ny metod”
• Är jättenöjd med resultatet som åstadkoms alla 87 gånger har dock inget riktigt svar på varför resultatet är tvunget att åstadkommas så många gånger och om och om igen..
• Ges inte möjligheter till ”all in” är det inte lönt att göra nåt. ”All out” är enda vägen. ”Kan jag inte träna som jag gjorde förr tänker jag inte lämna tv-soffan”
• Fasiken, födelsedagstårta på jobbet en vanlig tisdag. Kunde inte säga nej och så var den dagen redan förstörd så då struntade jag i matlådan, tog en pizza på stan och en mjukglass på det. Helt omotiverad för planerad träning och det var ju ändå final på Bonde söker fru och vi hade chips kvar hemma. Ja, sen var liksom hela den här veckan förstörd. Men nästa vecka då, DÅ ska det bli ändring!”
• Anser att ”styrketräning är inget för mig pga inte roligt”, trots att aldrig gjort det.
• Tänker att ”styrketräning är inget för mig pga vill inte bli stor”. Att alla i familjen är stora utan att en enda vikt är lyft annat än cupcakes från faten in mun, är inget en noterar.
• Tänker i nästa andetag att ”muffinsmidjan ska bort” och då inte genom att korrigera intaget av muffins utan genom att göra plankan. Varje dag. En bra övning pga får vara still.
• Har goda träningsrutiner sen i höstas, tänker ”Nu vill jag träna utomhus, strunta i vikterna och promenera mera. Ja, jag ska då promenera mig i form hela sommaren jag” och glömmer att de exakt samma orden sades förra året och året före det och ja, i stort sett alla tidigare första soliga försommardagar. Glömt är även att hösten inleds fetare och i sämre form än någonsin, varje år ett sånt beslut är taget.
• Tänker att ”jag vilar mig i form. Återhämtning är viktigt” och missar fullständigt att det inte gjorts nåt att återhämta sig ifrån.
  För med sommar kommer semester och all tid i världen ska läggas på att ”passa på att njuta ” ” unna sig” och ”man måste ju leva också”

Människor som säger det sistnämna i tid och otid, är förvånansvärt ofta de mest missnöjda mellan alla njutningar de ska unna sig medan de passar på och lever livet lite också.

Är inte det märkligt så säg..?

//Carolin Helt, Int Lic PT som gärna analyserar både sig själv om omvärlden..