”New year- New me” osv osv osv…

”Kickstarta din livsstilsförändring och nå toppform. Det tar bara 66 dagar av motivation, viljestyrka och ännu en kokbok- var god betala i kassan”…

Jag upphör aldrig förvånas över uppfinningsrikedomen. Hur många paketeringar kan en sk ”kickstart av viktraset” komma i liksom?

Men men, ännu en gång ska här kickstartas och ännu en gång ska ”toppform” uppnås, har jorden gått ett varv runt solen och den tiden varit förspilld så är det alltså  plötsligt dags att göra om det igen.

Nytt år, nya möjligheter och nygamla misstag att begå…

Jag ser folk runt omkring mig som de senaste åren gått ner i runda slängar 50kg inom loppet av ett par tre år och ändå väger de nu mer än de gjorde för ett par tre år sen pga man har gått ner samma 8-10kg onödigt många gånger.

Samma sak gäller för dom som satsat stenhårt på att bli starkare, uthålligare, snabbare inom loppet av x-antal månader en väldans massa gånger som vid varje nytt år står där med ett nytt bottenrekord i fysiska kapaciteter att hantera.

Att lägga så mycket tid och ansträngning på ett sätt som inte är varken hållbart eller rimligt att man sen hivar resultatet i soptunnan- om och om igen. Obegripligt.

Nu tycker ni kanske att jag låter orimligt negativ men icke, jag gläds tvärtom när folk drabbas av Motivation igen, men jag har som vanligt funderat en del, en hel del faktiskt.

Tänkte till lite extra då en medelålders man visade upp sin målbild – en bild på sig själv i toppform, år 2012. ”Vad tror du, det borde jag väl fixa till april?”, sa han och tittade förväntansfullt på mig. ”Du tycker alltså att den form du byggt upp under 8års tid ska korrigeras på vaddå, 3-4månader?”  frågade jag tillbaka som svar. Han oförstående stirrandes ”Jag visste att du var fel person att fråga” och så tultade han  moloken iväg för att göra det han kommit dit för, dvs träna. (Innan ni fasar över min pedagogik kan jag meddela att mannen i fråga inte alls var särskilt moloken utan mest nöjd över att ha fått mig att gå igång…)

Att vara lite pessimistiskt lagd är inte fel, nä måla fan på väggen och var beredd på motstånd eller gör dig i alla fall tjänsten att vara realist. Man planerar bättre och är lösningsorienterad från start pga man begriper att problem kommer uppstå, oavsett hur motiverad man själv är för stunden.

Ja, jag har som sagt funderat en del på alla dessa satsningar på att bli ”den bästa versionen av sig själv”, denna ständiga strävan efter toppform- är den nåt att ha egentligen?

Borde inte samtliga inblandade (kanske inte kokboksförfattarna) tjäna tid, pengar och ansträngning på att istället satsa på att höja sin lägstanivå?

Ja, undvika att svackorna blir så förtvivlat djupa och jobba från en högre lägstanivå av den fysiska formen istället för att göra samma jobb gång på gång..

Inte. Göra. Samma. Misstag. Om. Och. Om. Igen…. På så sätt borde de rimligen ha både tid och kraft över till att nå nya nivåer.

Jag är tämligen säker på många skulle bra mycket bättre i själen på köpet och inte behöva rabbla affirmationer om sin egen medfödda duglighet för att kunna ta sig ur sängen om mornarna.

Kom ihåg vart ni hörde det först och ni kan tacka mig sen.

 

 Heppåer!

/Carolin Helt, Int Lic PT med en önskan om att behovet av ”kickstarter” kunde ta och dö ut en gång för alla…

Kommentarsfunktionen är avstängd.