Mindfull eating eller ställ bara frågan ”varför”..

Varför? En väldigt bra fråga..I väldigt många sammanhang kan det vara bra att likt en jobbig 5åring ställa sig frågan varför. Att veta varför man beter sig och gör saker och ting kan vara precis det som behövs för att kunna förändra det man må hända, vill förändra i livet.

För att undvika att någon känner sig provocerad, kränkt eller drabbas av dåligt samvete, ty det här med vilken typ av föda och i vilka mängder man väljer att peta i sig, det är känsliga grejer det och därmed vill jag redan från början informera om att denna text är riktad till den som på ett eller annat sätt vill förändra sin fysiska form. Det är ju ett populärt ämne så här års och mirakeldieterna duggar tätt och fort ska det gå.
För den som nöjd med form och mående, ni gör förmodligen så många rätt ni behöver och kan strunta i följande text.

Jag tänkte rikta frågeställningen ”Varför?” till det här med vad vi väljer att äta ser ni. Vill man vara lite frän kan man kanske drista sig till att påstå att jag vill att ska fundera lite på det här med mindfull eating, så fränt att det passar på en löpsedel eller hur?

Det finns kort uttryckt två typer av hunger – Homeostatisk* hunger som styrs av kroppens fysiska energibehov för att kunna hålla vikten stabil. Kroppen är så finurligt konstruerad att den faktiskt vill att vi ska hålla vikten.
Sen har vi den Hedoniska* hungern som är känslostyrd.

Varför äter vi?
Bland annat på grund av-

• ren och skär hunger,
• får att ha energi och kraft att vara så väl fysiskt som psykiskt aktiva,
• för att tillgodose kroppens behov av näringsämnen så att vi håller oss friska och att alla fysiska funktioner funkar som de ska.

Allt väl så långt. Men vi äter också pga –

• vi är sugna på nåt,
• vi firar och är glada, säg den högtid som inte inbegriper mat och dryck,
• för att vi är stressade, för att vi har långtråkigt, för att vi är deppiga, trötta,
• för att det är så himla gott,
• för att det är lite synd om mig just nu och vilken tröst är egentligen bättre än att äta nåt gott?

Inget fel i dessa skäl till ätande heller MEN..

Vad Är det vi vanligtvis petar i oss när suget/firandet/deppigheten eller tröttheten sätter in? Tja, sällan är det broccolibuketter va?

Att ställa sig frågan ”varför” innan man väljer att peta i sig nåt, kan vara rätt bra. Är svaret- ”för att jag är sugen” ja, då kan man göra rätt i att fundera på varför man är så sablans sugen. Åt man för lite riktig mat till lunch kanske?
Är svaret ”är trött, måste ha nåt för att bli pigg” (alltid nåt sött, har ni tänkt på det? Ingen broccoli alltså) Ställ då frågan ”varför är jag trött?” Det kanske inte är det smartast draget för dig att gå upp 04:30 för att hasa dig runt på morgonpromenad om det ger dig en sämre aptitregleringen framåt eftermiddag/kväll som resulterar i att du snaskar upp de där extra kcal och några till på sötsaker, (eller ja, varför inte knäckebröd) som morgonvandrandet förbrukade. Du kanske borde prioritera sömnen för att få nåt resultat på den fysiska formen.

Eller släng in en tankepaus på 10-15 sekunder och ställ dig frågan ”varför” innan du väljer en kexchoklad i kassan på Ica, den där kexchokladen som du kanske känner att du måååste ha för att kunna ta dig hem i ett stycke. ”Lågt blodsocker, ingen energi” vi har väl alla tänkt tanken va?

Nä hör ni, det är inte lågt blodsocker som alla vi som inte lider av diabetes behöver oroa oss över. Det är det ständiga påfyllnaden av energi vi borde oroas över.

Högt blodsocker är inget att trakta efter, att köra på tomme och utnyttja de glykogenreserver vi har i levern och ute i musklerna, det mår vi bara bra av.

Och hallå hej- utan energi Är vi faktiskt inte. Jag vill ännu en gång påminna om att det finns 7000kcal i varje kilo underhudsfett som bara väntar på att användas.

För det är ju faktiskt så, att för att bli av med några kilon och liksom trimma till kroppen så krävs det att vi ligger på ett energiminus.

För att bli av med 1kg kroppsfett krävs det att vi ligger ca7000 kcal minus. Vi måste alltså förbruka 7000 kcal mer än vad vi petar i oss. Det kan krävas ganska många ”varför” för att få den matematiken att gå ihop.

Det är så förtvivlat lätt att peta i sig mat utan att riktigt tänka på att man gör det.
Känner en kille som nyligen insåg att han petade i sig 22skivor ost under en dag utan att riktigt reflektera över att han gjorde det, kände knappt smaken. Han slutade äta allt utom det han lade på tallriken då han verkligen skulle äta och känna smaken. Vips! 3kg mindre fett på magen inom loppet av 2månader. Ingen större uppoffring. Han ställde sig bara frågan ”varför” innan han tryckte nåt i munnen.
En annan slutade peta i sig mat stående eller när hon transporterade sig från A till B. Vips! De där otrivselkilona blev färre bara av att hon i stället åt när hon kunde sitta still och njuta av det hon åt.

När jag blir bortbjuden på partaj (inte händer det ofta men det händer..) så är det självklara samtalsämnet ”Hur ska jag göra för att gå ner i vikt” ja, inte jag då utan övriga gäster. En strid ström av frågor till mig samtidigt som deras händer går som helt självständigt mellan chipsskålen och munnen, oupphörligen men enda pausen för att sippa i sig lite mer vin och komma med det ytterst vanliga påståendet ”jag äter nog för lite egentligen”.  När jag påpekar det, att de  kanske skulle sluta upp med det de håller på med där och nu – äta skräp utan knappt registrera det. Tja, en och annan blir lite putt, förlägen och kanske till och med kränkt ”det är ju ändå fest och man måste ju faktiskt kunna unna sig nåt nån gång”.

Absolut! Unna på! Men inbilla er inte att det inte räknas pga att det är fest, lördag eller för att det råkar vara lite deppigt just i dag.

Så mitt heta tips denna första dag i maj – Börja ställa dig frågan ”varför” och ta beslut efter svaret på frågan och vips- du kanske lär dig ett och annat om dig själv. Med ökad självinsikt är det betydligt lättare att identifiera vad som är orsaken till formen man inte trivs med och kan därmed göra de förändringar som krävs för att trivas bättre i framtiden.

Heppåer!

//Carolin Helt Int Lic PT och ständigt som en jobbig 5åring frågandes varför..

* Läs boken Skitmat av Jacob Gudiol för allt om vad som styr oss till överätning. Bästa boken typ!