”Jag vill bli stark” sa flickan…

”Jag vill bli stark” sa flickan  och mitt arma PT-hjärta slog volter av glädje, ty unga flickor som anger det som mål när de släntrar in på gymet första gången, dom lyser alltför ofta med sin frånvaro. Men säg den lycka som varar…

Flickungen, ja hon ville ju bara träna rumpa och lår. Trots att armarna var ena rediga praktexemplar av sillmjölke samt att ryggen redan ömmade på na så var det rumpfan och rövlåren som var hennes enda fokus.

Vi måste ta ett snack om det här- att när brudar äntligen bestämt sig för att lyfta vikter så glömmer dom halva kroppen. Ja, de är precis lika redlösa som grabbarna med kycklingben (kyllingaben på skånska) och som bara tränar armjävlar och mansbrösten, går runt i livet om framåtroterade idiotier med böjveckseksem i armhålorna. De senare skyr all form av pulshöjande aktivitet som pesten pga livrädda för att bli katabolt ansatta medans de tidigare nämnda nöter trappmaskin i timtal pga katabola är vad de vill vara utom just om rövlåren då.

I dessa tider av jämställdhet mellan könen hoppas jag, skulle vi inte kunna mixa uppläggen en smula eller varför inte bara vända på steken varannan dag åtminstone?

Fram tills dess-

Våga Vägra Hipthrusters flickor!!

Jaja, det ÄR en bra övning men nån måtta påt måste det ju ändå va..

/Carolin Helt, Int Lic PT #staystronglivelong