Nystart, som en parfymerad bajskorv?

Jag minns på den tiden då jag jobbade i hälsobutik och damen som var så förtvivlat trött ville köpa ”nåt uppiggande”. Den som nångång varit i en hälsobutik vet hur mycket ”uppiggande” som finns att tillgå...

Jag ställde frågan ”hur sover du?”

”Sover?! Jag sover på sin höjd 3 timmar per natt”…

Och hon ville alltså ha nåt uppiggande… som att parfymera en bajskorv. Ja, jag gav henne precis dom svar hon inte ville ha och fick en kund mindre. 

Jag gillar ju det här med ärlighet och äkta känslor, på alla plan i livet. Det kräver självinsikt.

Tro mig, det finns en jäkla massa fördelar med det. Om nåt inte känns rätt så ser man till att identifiera problemet, fram med skiten så att säga, inte blunda för det. Ty genom att identifiera vad som verkligen är problemet går det så förtvivlat mycket lättare att åtgärda det på ett effektivt sätt. 

Tänker lite extra på det där när jag ser alla statusuppdateringar på sociala medier med orden –

”Dags att ta tag i semesterkilona”. De som yppar dessa ord, var det inte just dom som med hjälp av piller, pulver och promenader så raska att höftkulorna riskerade att hoppa ur sina hålor, skulle ta sig till ”sommarform”? 

Det känns som väldigt mycket arbete för samma ”form” liksom. 

Vad är det som behövs? En satsning medelst någon ny metod, klart på några veckor? 

Med tanke på hur det gått de senaste gångerna, verkar det lite grann som att parfymera en bajskorv det också. 

Missförstå mig rätt här- jag ääälskar att folk tar tag i saken och försöker göra en positiv förändring. Men måste det alltid vara all in? Då det tenderar att alltid följas av all out… Skulle det inte vara härligt att hitta någon form av normaltillstånd, nåt som man kan leva med över tid? Och liksom slippa ”komma i form” flera gånger varje år. 

Jag driver ju som bekant gym och jag ser det där mönstret varje år- det periodiska mönstret.  

And it goes something like this- 

Efter semestern då ska det tas tag i semesterkilon. Man går all in pga ”vill ha snabba resultat” men lyckas i vanlig ordning inte hålla i längre än till höstlovet if lucky, och hallowen med pumpor, förkylningar, glass i stora lass som medicin, soffmys, doftljus och skit. Sen blev det plötsligt advent, glöggkvällar och fanskap och då är det ju lika bra att vänta till efter jul för det är ju bara jul en gång om året och då vill man ju verkligen kunna gå all in knäck, ischoklad och Alladinaskar och då känns det ju inte heller lönt att träna, eller hur?

Trettonhelgen är firad, ingen vet egentligen varför men firat har vi gjort så det står härliga till och nu herrejäfvlar ska här tas tag i livet och komma i sommarform, det hinner vi!!. Den nyfunna motivationen brukar hålla ungefär till varbruari och sportlovet med vinterkräksjukor och influensor, glass i stora lass som medicin, soffmys, doftljus och skit (repeat på den) .

Ett nytt ryck med fastepaketen innan påsk och då måste man ju faktiskt unna sig av livet goda, det är ju bara påsk en gång om året. Ett sista dödsryck innan midsommar görs – ”gå ner 4kg på 2 veckor” visst tusan hinner en fixa till sommarformen i år också?! Oavsett hur den satsningen gick så vill man nu fokusera på att träna utomhus men, ni vet ju hur det blir – fint väder, ljumna kvällar, rosé i motljus och lite grillat. För att efter semestern skylla sommarkilona på all vattenmelon man åt ”rena sockerfällan det där”…

Tycker ni att jag raljerar – det är en korrekt. Vi snackar en hyfsat stor andel, i övrigt normalbegåvade människor som inordnar sina liv efter en form av periodisering likt denna. Igen –

Det känns som väldigt mycket arbete för samma ”form” liksom. 

”Men vänta nu? Har inte den där människan (jag alltså) hållit ”8v Kom i Form” kurser i en massa år? ” tänker den med huvudet på skaft..

Jepp, det stämmer och det första jag tar ur deltagarna är villfarelsen om att de ”kommer i form” och är klara med det på 8 veckor. För det här med träning och äta vettigt, det är man aldrig ”klar” med.

Mycket glädjande kan jag konstatera att jag numera har väldigt många omkring mig som är såna som tränat No matter What – oavsett årstid. De har gjort rimliga förändringar, de har häng i bra mycket längre än 8-10 veckor. De är drivna av inre motivation, en motivation som kommer av man hänger i, de lutar sig inte mot kortsiktiga utseende- eller prestationsmål.

Det gör det för att de gillart och mår så förtvivlat bra av det. Att träna och äta vettigt- det är deras normaltillstånd. 

Inga parfymerade bajskorvar där inte..

/Carolin Helt, Int Lic PT