Ett orimligt peppande inlägg var det här!

Jag ombads vara lite gladare, lite mer pepp och inte så nedvärderande i kommande inlägg. Ja, det  händer att jag får höra att jag är kall, hård, empatilös och just nedvärderande. Det såg jag en på TV som sa redan för 2år sen, så det är inget nytt.

Att jag är nedvärderande, det påståendet dyker upp med jämna mellanrum. Eller, det är egentligen tämligen sällan jag får det serverat direkt till mig utan det sker mest på omvägar eller via sociala medier. Ja, eller på TV då.

Men där har folk massuppfittat mig å det grövsta. Jag är ju en uppvärderare!

Det folk tolkar som nedvärderande är ju att jag är helt övertygad om de har långt mycket större förmågor än vad de själva inser.

Jag tror dock inte att det behövs ännu en som ska curla upp folk i brygga med ord om att det de gör för närvarande duger..

Det de gör just nu verkar alldeles uppenbart inte duga i och med inte riktigt trivs med sig själva där de är. För det är deras liksom deras eget ömk som föranleder det som de sedan tar som nedvärderande från min sida.

Ja, det är egentligen jag som borde vira offerkofta hårt om kroppen. Det är ju jag som är missförstådd här. Jag är optimisten i sammanhanget – en uppvärderare, fullständigt övertygad om att de har kapacitet till mer.

Eller är det bara så att folk vill fortsätta ömka ifred alternativt helst se att någon annan bär på ansvaret för att nån förändring ska vara möjlig?

Hur som helst så kanske den där offerkoftan värmer gott för en stund men är man begåvad med nån form av självaktning börjar den snart klia.

Bilden ovan har jag snott från Arméns handbok för överlevnad från 1988 –

”Få har dött av att kämpa vidare.

Fler däremot av att ge upp!”

Men sorry, nåt mammamaterial har jag aldrig varit och att jag skulle vara nån peppmupp- det vet jag helt ärligt inte vem som inbillat sig. Att förmågan hos gemene man är betydligt högre än ens en uppvärderare som jag förväntar mig, det är sen gammalt. Ja, sen 1988 i alla fall..

Välkommen ut på andra sidan ömkträsket, då kan det äntligen bli åka av!

Sälla sig till skaran som inte är så fasligt ömtåad, öka arbetskapaciteten och upptäck att få saker handlar om tur eller otur här i livet.

Heppåer!

//Carolin Helt, Int Lic PT som förmodligen skulle trivas finfint inom försvarsmakten..