4. Handling.

Jag fortsätter vidare i de 5 stegen mot livsstilsförändring. Äntligen! ÄNTLIGEN börjar det rent praktiskt hända grejer på riktigt. Gör er redo för fas 4…

Ja, nu har det både begrundats och förberetts och äntligen har det då äntligen gått från ord till handling-

4.Handling 

Nu görs det aktiva val varje dag! Man väljer de sundare alternativen på menyn, man kanske till och med fixar matlådor och ser till att vara förberedd och liksom mota sötsug och annat trams innan det sätter de goda föresatserna åt sidan.

Man planerar sina veckor – när ska jag träna? För man har fattat att det inte riktigt funkar att ta tiden som ”blir över” för nån sån tid finns ju inte.

I handlingsstadiet är man i ca 8-10veckor. Och här, här är man nästan obehagligt positiv, för man är ju så motiverad. Man har redan hunnit smaka på resultaten i form av att vara piggare, gladare, starkare, konditionen förbättras och sömnkvaliteten likaså. De där spända axlarna och ryggvärken har redan gett med sig och man är fantastiskt glad över det. Och konstigt vore det väl annars.

Man är så sprudlande att omgivningen som de första 3-4veckorna var uppmuntrande och imponerade, börjar tröttna och börjar varna för ”överträning” (mystisk åkomma som är lika vanligt förekommande som underströmmar i en insjö).

Den handlingskraftige är dock full av självförtroende pga så motiverad ”den här gången kommer det gå, jag kommer aldrig sluta”.

Jättehärligt och jag vill verkligen inte vara nån dysterkvist här men… den som är i fas 4 är litegrann som en som lärt sig cykla med stödhjulen på. Det är fortfarande vingligt och osäkert.

Det kan räcka med en vecka med all inklusive på Kreta, en förkylning eller en benhinneinflammation och man hamnar i fas 2 igen, börjar begrunda och fundera på om det inte är bättre att ta nya tag efter semestern istället. 

Eller ve och fasa-

en siffra på vågen som inte var den man tänkte sig efter veckor av slit och vips har man hoppat tillbaka till 1. förnekelse..

Nähä, det här är nog inget för mig ändå”. Glömt är alla andra resultat man fått som piggare, gladare, starkare etc, allt pga en siffra på vågen som inte en jävel utom man själv bryr sig det minsta om. Så korkat, så orimligt korkat.

Man har kommit så långt på vägen men inte riktigt gått i mål, dumt att vända då. Nä, för tusan häng i och fortsätt göra jobbet som inte går att delegera,  och nå målet nångång i stället- nr 5 Aktivitet.

Mer om det nästa gång..

Heppåer!

/Carolin Helt, Int Lic PT

 

Kommentarsfunktionen är avstängd.