”Vänta tills du fyller 40…”

”Vänta tills du fyller 40…” tänk så många som sa det för 10år sen och klappade en lite förminskande på axeln, varnade för 40+magen och ett till synes oförklarligt och oundvikligt fysiskt förfall. Jag måste erkänna att jag blev lite orolig.  Jag nöp mig regelbundet i magskinnet för att kontrollera om den kommit än, den där förhatliga och som det framstod, oundvikliga 40+magen. Snart 48 och jag väntar än…

Jag hörde så sent som i fredags en säga ”och så fyllde jag ju 40” som en förklaring på tappad form. Öh… Ja, hormonella förändringar kan vara en bidragande orsak till ovälkommet fluff, men inte tusan ska vi väl använda det som ursäkt?

Är man kvinna så börjar det pipas lite här och där om förklimakteriets förbannelser som efter lite googlingar kan liknas vid en kombination av pms och allmän nervklenhet. Det verkar börja redan vid 35 års ålder och tätt efter det, runt 50 är klimakteriet att vänta och det har vi ju alla hört hur eländigt klimakteriekäringar har det.

• Irritation
• Raseri
• Känna sig överväldigad
• Uppe i varv
• Depression
• Oro
• Humörsvängningar
• Minskad självkänsla
• Vallningar och nattsvettningar
• Sömnlöshet
• Trötthet
• Lätt för att gråta

Ja, en googling bort och man har symptombilden klar för sig. Efter den listan är det ju lätt att hålla sig för skratt, knyta offerkoftan hårdare runt volangerna och tröstäta en kladdkaka till (obs! Mat för hormonell balans inkluderar helt säkert icke kladdkaka), man som kvinna. Eller inte…

För lästes listan lite mer lösningsfokuserat så ser man väldigt lätt hur man kan lindra eländet.

Nänä, kom inte dragande med ”ta det lugnare”, ”stanna upp”, ”landa”, ”andas inåt” näe, inte ens kambucha, akupunktur, tarmsköljningar i motljus samtidigt som vi hjular motsols när Merkurius står i retrograd, näe, inget av det tänker jag på.

Träning hörni, fysisk TRÄNING är tricket!

Att anstränga sig fysiskt, regelbundet och gärna några snäpp intensivare än vad som känns bekvämt, fixar både humör, svettningar, sömnlöshet och om man har tur släpper man navelskådandet för en stund.

När man då närmar sig de 50, vad ska man sitta och vänta på då? Att 40+magen ska levla upp till 50+ med tillhörande gäddhäng och ledvärk? Det är väl kanske det som är felet många gör och tillåter därmed åldersnojandet bli en självuppfyllande profetia.

Så korkat, ack och så korkat och tämligen slött.

För att förhindra ålderdomligt förfall är ”vila sig i form”, välja de lättare vikterna och ta det lilla lugna när det kommer till de fysiska aktiviteterna ingen bra idé alls. Tvärtom faktiskt. Det är ju efter 50 det stora raset av muskelmassa börjar- om vi inte gör nåt åt det.

Dags att lyfta tyngre. Dags att lägga mer tid på träning. Dags att träna oftare. Kort sagt- har man varit dum nog att låta bli innan är det hög tid att göra det NU.*

Tuffare träning kräver mer kvalitativ återhämtning och det behovet minskar inte för att man inte är direkt 22 längre, så visst stanna till och andas lite, helst både inåt och utåt, landa lite dvs i sängen och sov din nattsömn.

Det fina är ju att träning ger bättre sömnkvalitet och kosten tenderar också bli bättre när vi slutar skylla sötsug på hormonella besvär och ser till att stoppa kakhålet fullt med byggmaterial för hårt arbetande muskler istället.

Jag vill ogärna raljera i detta ärende (även om det är något av min grej att göra just så) och jag vill inte förminska problemet, jag vill mest bara pålysa att hitta ännu en ursäkt för att inget göra eller att krångla till det mer än nödvändigt- det är bra dumt det.

Det bästa vi kan göra är att vara ännu noggrannare med att göra allt det där som vi egentligen redan vet får oss att må vårt allra bästa, oavsett hur många jordsnurr vi haft förmånen att uppleva.**

Jag har tänkt lite extra på det det här under den senaste tiden pga jag har så många 40+ och 50+ och till och med 60+ omkring mig som bevisar motsatsen, ja de har inte suttit och väntat på att ålderdomligt förfall ska komma och ta dom. De är tvärtom i snudd på onödigt bra form och mår sitt bästa, den enda ursäkt de har för det är att de inte har suttit och väntat på ännu en ursäkt att ta till. De har använt tiden till att levla upp. Och jag har inte träffat någon som ångrat det valet.

HEPPÅER!

/Carolin Helt, Int Lic PT som alltid varit en dålig väntare…

*har man dumt nog aldrig tränat men kommit till sans och börjat på ålderns höst- då gäller det självfallet att börja i sitt NU-läge, dvs som den nybörjare man är och lastar därmed inte på mer än vad den arma kroppen är förberedd för.

**hjälper inte det? gå då inte runt med klimakteriebesvär och tig och lid – sök experthjälp.