Träningsglädje – allt kommer till den som härdar ut…

”Rolit o rolit, grisar sa inte ha rolit” brukar vara mitt svar på alla som gnäller när saker inte är så rolit som de trott. Allt i livet är inte rolit alltid och jämt. Men på nåt märkligt sätt brukar all träning på nåt vis ändå bidra med en smula rolit, om man bara orkar härda ut. Har just fått några färska exempel på det 🙂

Hade avslutning på vårens första Kom i Formkurs igår kväll och nu väntar en vecka full av mätningar och sammanfattningar av hur veckorna förflutit för deltagarna. Jag hade några sådana träffar redan igår. Jag brukar säga att första träffen jag har på tu man hand med deltagarna är en av de allra roligaste delarna i mitt jobb men jag vete tusan om inte träffen efter 8 veckor slår det ändå.

Hade ett möte men en som i stort sett hade blivit medtvingad mot sin egen vilja. Hon hade absolut inte tänkt sätta sin fot på ett gym och styrketräning, fnys! det var ingenting för henne. Det tog en vecka eller tre ynka träningspass och hon var fast 🙂

Sprudlande glad över både fysiska resultat och över att ha hittat en träningsform som hon verkligen gillar. Hon gillar det! På riktigt! Hon som alltid hävdad att ”gym är inget för mig”. Hon har hittat TRÄNINGSGLÄDJE!

Jag – TOKGLAD 😀

Exempel nummer 2

Jag har en PTklient som troget kört 1-2pass per vecka med mig i drygt 3års tid nu. Han gillar egentligen inte alls det här med fysisk ansträngning i den form jag erbjuder – lyfta vikter, hoppa upp och ner och dylikt jobbigt. Men han är smart och vet att han behöver det. Och han tar hjälp för att det verkligen ska bli av.

Idag sa han det –

”Jag är nog kanske lite konstig idag men det här, det var riktigt bra övningar. Det var roligt”

Hade jag inte vetat bättre hade jag tagit det som beröm för min prestation som PT, men det handlar inte mig, det handlar om honom. Han har hittat TRÄNINGSGLÄDJE!

Exempel nummer 3

En som aldrig riktigt förstått det roliga med att lyft tungt men som nu på äldre dagar insett behovet av att bygga muskelmassa för att även fortsättningsvis kunna ta sig ur fåtöljen på egen hand sa följande efter några pass

”Jag kunde då aldrig tänka mig att det här skulle vara så roligt som det är. Att hitta så många muskler som man inte hade en aning om att man kunde få ont i. Mycket upplyftande”

Ni skulle bara se hans armhävningar och hans knäböj -Vilken karl! Inte många i hans ålder som fixar så snyggt ska ni veta. Han har gjort hemläxan och tyckt att det var roligt från pass 1

Skam den som ger sig. Allt kommer inte till den som väntar, allt kommer till den som jobbar på och härdar ut. För en del tar det ett pass för andra tre år. Oavsett – så värt det.

 

//Carolin Helt, Int Lic PT och full av träningsglädje.

 

 

Kommentarsfunktionen är avstängd.