Sluta böla, ställ klockan och ta dig ur träsket!

I rugbylaget som jag tränar mentalt, har vi en regel – efter en förlust sätter vi böleklockan! 10 minuter får tjejerna snörvla, böla, gråta och beklaga sig sen går vi vidare!
För va fasen, ska vi stanna där i det träsket! Då blir inga matcher vunna!

Nu kommer denna text kanske upprör en del, men sånt är livet. Blir det för mycket, sluta läs eller ta till dig det som du kan ta till dig.

Skriver man så tycker jag att man ska ha lite koll på grejorna, kanske själv varit där, man måste veta vad man snackar om kan jag tycka. Och det får jag nog säga att jag har…
Jag begravde  min mamma vid 10 års ålder och min Farfar veckan före, hamnat i förlamning pga rygg vid 20 års ålder, tagit hand och begravt sin hjälte, dvs min pappa vid 44 års ålder för att sen halta runt och slutligen få en höftprotes vid 48 års ålder. Ja då har man lite i bagaget kan jag tycka.

Men! Dessa saker har gjort mig starkare! Starkare än någonsin! För jag bestämde mig för att sluta böla och ta mig ur träsket.

Det där med min mamma tog tid,  ca 33 år faktiskt men då visste jag inget om hanterandet, inget om mental träning utan försökte nog bara överleva tror jag. Allt för att min pappa inte skulle vara ledsen. Min hjälte som klarade denna pärs och gav mig så mycket!

Jag gråter/bölar ofta, nästan varje dag faktisk (mycket som ska ut) men jag har beslutat mig för att inte ha detta som en anledning att må dåligt, strunta i min hälsa, skita i att träna  och stanna i träsket. Så därför råder jag dig, som behöver detta tips, ställl klockan, sluta kanske inte gråta, men ”böla” inte och ta dig ur träsket!!

Kan jag så kan du. Jag är inte bättre än någon annan. Träning min vän, och en stark vilja och du är på rätt väg.

Varje dag tittar jag på min älskade dotter som jag fick ”istället” och känner mig stark, för det har jag bestämt. Detta är ingen lögn och ”förnekelse”, jag är verkligen lycklig. Jag har så mycket och jag ser det! Som sagt, trots tårarna ibland, känns allt bra, lite som att vattna dagen och få ny energi.
Och gisses vilken energi jag har!

Och det har du med, långt därinne men du står kanske i träsket så du känner eller ser den inte.

Om ett par timmar åker jag till mitt andra paradis, Grekland. Men har också bestämt att detta är ett äventyr, inte något jag måste ”fly” till. För jag vill och har, ett liv och ett jobb som jag inte måste ta semester ifrån. Men en annan färg på tapeterna kan vara ganska trevligt ibland.

Hoppas jag får lite internet på öarna så jag kan lägga upp ngt kul
Kram på er så länge
Hälsningar Lisa Kaptein Kvist, full av tårar ibland, men också väldigt väldigt lycklig