Måste man ha ett mål?

”Men varför tränar du så mycket? Du tävlar ju aldrig.” För en herrans massa år sen ställde svärmor just den frågan. Jag blev paff, lite provocerad och svarslös…
Jo, jag blev lite provocerad men jag har förstått att träna mycket utan ett tydligt utstakat mål kan vara provocerande för andra. Att träna mycket bara för att man faktiskt GILLAR eller till och med ÄLSKAR att träna, kan det verkligen vara sunt? Är man inte lite enkelspårig och vad ääär det man springer ifrån egentligen? Nu är inte jag speciellt drabbad av andras tyckanden numera men många andra är det. Trist.
För mig och många andra är träningen en lika naturlig del av vardagen som att borsta tänderna. Inget man hela tiden måste påminna sig om VARFÖR man gör. Man är en sån som tränar.punkt. Man gör det och man mår jäkligt bra av det och omgivningen tjänar en hel del på det också 😉
Men för många krävs det ett tydligt VARFÖR, ett Mål. För de allra flesta börjar det nog så. Man börjar träna för att bli bättre i nån idrott, gå ner i vikt, bli ”fit”, bli starkare eller bli av med värk.
Så här efter beach 2015 (den pågår väl som först just nu egentligen) så är det återigen många som ska/vill/borde ”ta tag i livet”. På sociala medier dräller det av olika utmaningar. Det ska tränas och trimmas och tonas. Tiden är kort och resultaten ska vara stora. Hårda träningsprogram och tuff diet är vad som krävs för att det ska lyckas. Det är absolut inget fel i detta. Snabba resultat kan vara guld för motivationen.
Vad som intresserar mig mer är dock vad som händer sen. Vad händer när man gått i mål? Lyckas man behålla formen och de goda vanorna eller faller man raskt tillbaka till de gamla och så börjar man om efter nyår i år igen?
Vad är det egentligen som krävs för att få regelbunden träning och en sund kosthållning till att bli nåt lika självklart som att borsta tänderna? Är det att ständigt ha en tydlig målsättning? För somliga är det så. De blir ofta rackarns bra på allt de företar sig.
Men för oss andra då? Vi som kanske inte jagar efter att gå ner i vikt, vi mår bra som det är, vad driver oss? Vi som inte har de där idrottsmannagenerna? Måste vi alla ha ett tydligt mål?
Nä, faktiskt inte. Vi kanske helt enkelt är så lyckligt lottade att vi har hittat vår inre drivkraft, vårt VARFÖR att fortsätta ändå.
Drivkraften att vi gört för att vi gillart. Och visst tusan äär det provocerande 😀
//Carolin Helt, PT och Träningsnörd utan tydligt mål men med ett väldigt tydligt men ganska omedvetet VARFÖR