Vad är problemet? Fortsätt!

”Nytt år, nya möjligheter, nya mål som ska nås och nya misstag begås.” Visst var det väl härligt ändå, så där i början på året? Motivationen att ta tag i livet var stor och nu jäklars skulle det hända nåt.  Nu är tiden här då sociala medier svämmar över av ”före- och efter” bilder på alla de som rasar i vikt på kort tid och det är ju också härligt men vad händer nu då, när ”kickstarten” är över?

Nu är det vecka 13. 13 veckor har alltså snart gått sen många satte ner foten och bestämde sig. Hur har det gått? Har allt gått enligt plan? Nä, tänkte väl det. Februari och mars är väl några av de mest sjukdomsdrabbade månaderna på året. Och den som inte är sjuk är ofta förtvivlat trött. Inte jättemycket vi kan göra åt det, det är liksom livet, det går upp och det går ner. För andra har motivationen börjat tryta. Den där motivationen alltså, lynnig  bitch  som kommer och går precis som den själv behagar. Inget att leta efter, det vet ni, det är sen gammalt.

Har du gjort misstaget att gå på nån form av galen mirakeldiet eller metod som du inte fixar att fullfölja? Ja, det var väl lite knasigt gjort men häng inte läpp för det. Se i stället till att inte halka tillbaka till alla gamla vanor som fått dig till den där formen du inte riktigt ville ha från början. Det enda du ska hänga med eller snarare i är goda vanor du faktiskt lyckat skaffa dig under några veckor.

För vad var det vi ville ha –

Snabba resultat som kom och gick lika snabbt som en avlöning eller bestående resultat, resultat att njuta av resten av livet?

Hur i hela friden får man dom då? Ja, inte genom att ge upp och göra ett tokryck några veckor innan midsommar, utan igen – Hänga i. För tusan fortsätt!

Fråga dig själv vad det var som fick dig att sätta igång där i början på året. Finns de skälen kvar?  I så fall – vad är problemet? Fortsätt!

Anledningen till att jag väljer att skriva om detta idag (igen) är två-

1. Mina Kom i Formare tar examen och jag vill ju så förtvivlat gärna att dom ska lyckas den här gången. För nästan alla har börjat, börjat om igen och testat både den ena och den andra metoden och dieten efter den andra. Att dom inte är klara och i mål på 8 veckor, det har jag gjort mitt bästa för att inpränta från dag ett. Hur de väljer att fortsätta spelar mindre roll, men fortsätta sin livsstilsförändring det håller jag alla tummar och tår för att de gör.
2. Det börjar bli vår ute – ÄNTLIGEN!! Underbart och alldeles fantastiskt. Men kommer de där kommentarerna smygande igen -”nu vill jag träna ute istället, så vi ses nog inte på ett tag”…alltså, jag vill verkligen inte vara likt en kraxande olyckskorp men jag har hört det där förut. När mörkret börjar falla och de där utetränarna behagar dyka upp på gymet igen, tja då är de om inte fetare än någonsin så iaf långt ifrån den goda form de hade när de dyrt och heligt lovade träna mycket ute.

Jag fattar att man vill utnyttja de ljusa månaderna och förlägga konditionsträningen ute, det gör jag själv också. Men GÖR det då! Snacka nu inte bara nu igen!

För allt som oftast rinner det ut i sanden och den ursäkt som sen hasplas fram när de står där förlägna på entrémattan i slutet på september ”men jag har i alla fall gått promenader”… då frågar jag ”och det tyckte du gav bra resultat?”

Ännu en gång får de börja hösten i sämre form än nödvändigt. Och klena, för några vikter har det ju inte lyfts sen sist.

Jag är ute i god tid och varnar för detta otyg. Jag lovar att jag kommer säga ”vad var det jag sa” om ni gör samma dumhet igen. Ni vet ju bättre..

Att bli en ”efter-efter”bild ääär ju så trist och så rasande onödigt och slöseri med tid. Häng i och bli en riktig förebild istället – en sån som gjort en livsstilsförändring på riktigt.

//Carolin Helt, Int Lic PT och en jobbig jävel..