Träningshelg på Isaberg – vilken succé!!!

I helgen var det då ÄNTLIGEN dags – världspremiär för PT Kvinnas Träningshelg på Isaberg! Vi, Lisa och jag har kört träningshelger ihop förut men detta var första gången på Isaberg Mountain Resort. Vilket ställe! Och vilka deltagare!!

Lördagen inleddes med ett varmt mottagande av både solen och av Lisa och mig. Vi gjorde som ni ser vårt bästa för att de skulle känna sig välkomna och inse vad de kunde förvänta sig av helgen.

Vi informerade vänligen men bestämt att de som eventuellt var av den pipiga, gnälliga sorten raskt får bära Bölebyttan tills gnället går över. Det tog väl sisådär 30sekunder innan första fick oäran att bära byttan, sen vart det förvånansvärt gnällfritt hela helgen. Effektiva åtgärder på eventuella problem är något vi behärskar oerhört väl.

Sen drog vi igång med Military Ruffie – 90minuter av skitiga, tuffa och kroppsnära övningar för att liksom sätta nivån för hela helgen.

.

Då vi inte är helt omänskliga och det var rätt varmt bjöds det givetvis på lite svalkande omständigheter.

Lite raggardusch efter det, lunch och föreläsning om mental träning, målsättning och mindset av Lisa. Allt för att få deltagarna att se fortsatt positivt på helgen och livet i stort.

LMCI,  Lisa Manuell och Carolin Intensiv – a match made in heaven, var det dags för efter det. Där varvades högintesiva övningar – sprint, burpees, upphopp och andra världsbästaste övningar med styrkeövningar där polaren stod för motståndet. Oerhört lyckad kombo om vi får säga det själva. Ingen sa emot heller faktiskt. Kan ha varit hotet om Bölebyttan som hade effekt.

Efter detta var det fruktstund och föreläsning om att få ut det allra mesta av träningen. Konsten att levla upp och faktiskt få smaka på den allra roligaste träningen som finns – den som ger de resultat man så gärna vill ha, nåt jag pratar om nåt så oerhört gärna.

Tror att detta gjorde nästföljande pass ännu lite bättre – Slakt av Hinderbana! Med ”Träna hårt håll käften” i sinnet och Lisas mentala styrkeövningar,  samt insikten att typ allt är möjligt om man vill och arbetar för det, tog sig deltagarna över hinder de inte trott var möjligt tidigare. SHIT!!!! vad de imponerade!! Vi som kanske inte imponerade i allt tröstade oss med att vi helt enkelt inte ville. Man måste faktiskt inte vilja allt. Kan ha varit en undanflykt, men det kändes bra just då.

Fulla av adrenalin och endorfiner rusade några uppför Isabergstoppen medan andra rusade in i duschen. Lite valfrihet hade vi ju i nåt svagt ögonblick utlovat. De som duschade missade utsikten…just saying.

Middag efter det sen stöp nog allihop i säng bums. Lisa pep nåt om att tavlorna i hennes lilla hytt stod rakt ut pga att någon snarkade högljutt från mitt rum till. Hon måste uppenbarligen ha yrat, det lilla sockergrynet fick ju snällt stanna hemma denna helg.

07:00 Rise and shine! Inget regn.Yogång med Lisa – morgonpromenad med rörlighetsövningar och för de tuffa brudarna var det Löparskola på programmet. Bilder från tuffa gänget finns icke att tillgå, hade fullt upp med att springa snyggt. Tuff eller ej – alla var ense om att MAJ GAD vad kroppen mår bra av att röra på sig!

Alla utom Joakim, den enda mannen i sällskapet som dessutom var förkyld, han tog sovmorgon. I övrigt kan sägas att han skötte sig oerhört väl mitt i detta östrogenkaos. En riktig karl som inte pep överhuvudtaget, förkylning till trots. Han fick pris – såpbubblor och t-shirt. Fint ska det va.

Efter gofrulle var det dags att ta tag i matvanorna. Förläsning om Mat för resultat, efter att ha radat upp alla tänkbara dieter som finns att tillgå enades vi om att ”Äta naken framför spegeln-metoden” funkar bäst. Sen lämnade vi raskt viktminskningsträsket. Bytte fokus från att ”Träna för att kunna äta vad man vill” till att ”Äta för att kunna träna som man vill”, ett ämne som ligger otroligt varmt om hjärtat. Är rätt sjukt trött på allas önskan att bara bli mindre hela tiden. Regnet öste ner där ute.

Efter detta var alla toktaggade för boxning, då hade det slutat regna.

Lunch på det och det började tokregna. Lisa fortsatte vidare på det mentala temat. Vi lärde oss att vara flexibla, inte ge upp men vara flexibla och att andas lugnt via näsan.

Det slutade regna och det var  ÄNTLIGEN dags för Svett-, Puls- och Mjölksyrafesten! Detta är inget pass man inleder en träningshelg med, den funkar bäst so m avslutning, blir lätt dålig stämning annars. Samt eventuellt lite rörelsesvårigheter resten av eventet. Ett pass där jag inte är flexibel det minsta, ge upp är inte att tänka på för deltagarna och de gör rätt i att andas häftigt via munnen. Då de lärt sig att mjölksyra omvandlas till glykos i levern kände de sig raskt uppfyllda av energi. Tror i alla fall att det var det de ville ge uttryck åt, de sa nämligen ingenting – de Tränade Hårt och Höll Käften, helt enkelt. Eftersom det var fokus på överkroppen under boxningspasset kan vi väl säga att vi balanserade upp det under detta pass. På en skala 1-10 var ansträngningen en 10 och jag var helnöjd. Vill ju att de ska ha med sig mesta möjliga hem. Kolla på bilden- visst ser de rätt nöjda ut ändå. ja, det var ju förstås efter avslutat pass. Men det är ju liksom så, tuffa pass ger en omedelbar belöning liksom.

Efter detta var det bara Rörlighetspasset kvar. Då det börjat regna och var ja, blött beslöt vi att köra detta i konferensrummet. Tokblött underlag och frisk luft eller minimalt underlag och inte så frisk luft, pest eller kolera liksom. Vi håller på att utvärdera om inomhus var det bästa alternativet, egentligen.

Nåja, för den inte så klaustrofobiskt lagda var det nog en mysig stund ändå.

Efter detta var det dags att dela ut de sista priserna. Jo ser ni, hos oss får man pris för alla möjliga saker- att alltid infinna sig sist inför aktiviteter, att göra orimligt många enarmsburpees, att visa ”äh, jag måste försöka i alla fall” mentaliteten, att vara man och förkyld, att ha en Iroman på sin ”to do list”, att ta sig upp på den högsta rampen, att vara systrar som peppar varandra till stordåd, att vara en sån som fortsätter träna år efter år efter år, att kunna skryta med flest blåmärken, tja det finns alla möjliga skäl att dela ut pris. ALLA borde får pris för det här var ta mig tusan ett gäng som presterade utöver våra vildaste förväntningar. Glada, roliga och nästintill helt opipiga!

Vi tackar nåt helt förtvivlat mycket för ert deltagande och håll utkik – i typ april kör vi igen!!

//Carolin Helt ansvarig för texten ovan men rätt övertygad om att Lisa skriver under på det mesta hon också