Träna hårt, håll käft… Men du bestämmer vad som är hårt!

Så ja, tillbaka i träna-hårt-träsket igen. Känns bra för det finns så mycket att säga. Att berätta om denne härliga 81 åriga man tex (han till höger då ha, ha) Snacka om att träna hårt! Lite sämre på att hålla käften dock men det är liksom hans image.

Ibland kan det tyckas att vi går lite hårt fram i våra texter, Carolin och jag. Vi talar ofta om vikten av att ta i och inte pjalla (skånska) så mycket. Och ja, vi står för det. Det pjallas och duttas alldeles för mycket där ute.
Det konstiga är att väldigt många når heller inte sina mål där ute…
Väldigt många mår inte heller riktig så bra som de önskat där ute…
Kan det detta hänga ihop månne…?

Ja, det tror jag. Men vad som är hårt är faktiskt upp till dig! När du träffar på motstånd så är det hårt men då utvecklas du. Om det så är i korsord eller styrketräning. Det vi är ute efter är att våra celler, hjärnceller som muskelceller, ska få motstånd. Du måste utgå från dig själv. Var är du idag och vart vill du? Tar du i så det blir ordentligt jobbigt?

Min absoluta favorit klient, Fredrik, som ni ser på bilden kör 30 minuter ca 3 ggr per vecka. Vi reser oss upp från en stol ca 3-5 ggr, vi drar (kör rodd) med gummiband och vi går ett visst antal meter med hans rullator. Och shit! Vad han tycker det är hårt!
Det ni också bör veta är att för ca 2 månader sedan låg Fredrik på sjukhus. Släkt kom dit för ett sista avsked. Fredrik hade nämligen då fått 5% chans att överleva.

Mycket gnäll när vi ses så klart, men det är hans image. Men herre jä_ vad han tar i. Och vet ni? Det går framåt! Det går så mycket framåt att Fredrik inte förstår vad som händer.
Denna lilla historia kan kanske bli en tankeställare till någon ni känner som gnäller över en förkylning eller en skada som inte riktigt blir bra. Frågan är – har denne skadade person verkligen gjort de övningar som delats ut av sjukgymnast/Pt eller läkare? Har denne gått till någon läkare överhuvudtaget? Ja, det är jobbigt, det blir ett motstånd. Men det var ju just det vi sa, det som gjorde dig starkare!

För ca 9 månader fick jag en ny höft, en fin, mycket väl fungerande protes. Min nya ögonsten kan man nästan säga. Ovanpå det så drabbades jag för något år sedan (ha, ha, när jag var ca 20 år) för en ryggskada, diskbråck. Var förlamad i benen ett tag.
Vet ni vad jag gjorde för att komma tillbaka?? Jag tränade hårt och höll käften! Att gnälla är som att gunga i en gungstol – man har något att göra men man kommer ingenstans.

Så kom i luckan nu! Ut och träna, ta i på ett sätt som blir hårt för dig! Lyssna då inte för mycket på den mycket högljudda latmasken…

Hälsningar Lisa Kaptein Kvist, hårt tränande på mitt vis men inte i närheten av tex. Carolin. För det är hennes vis, hennes hårt.