Kränkt var det här!

”Din annons godkänns inte pga kränkande innehåll” något nedkortat men det är kontentan av meddelanden jag fått av Facebook vid två tillfällen de senaste veckorna.

Jag vet inte jag men jag känner mig i det närmaste kränkt av att bli kallad kränkande. Läser synonymerna till ordet är det ju allt annat än vad mitt uppsåt är – förolämpa, förnedra, såra, vanära, skymfa osv. Här ha man uppsåtet att motivera folk till att göra åtgärderna för att må sitt allra bästa och så får man det upptryckt i plytet! Nä, jag är nog kränkt ändå.

Driver man en sida som PT Kvinna så kan man får hjälp att sprida sina inlägg genom att pytsa in lite pengar till Facebook och liksom få fart på delningarna av artikeln. De vill kort sagt inte ha mina pengar i detta ärendet. Gör inte så förtvivlat mycket för just dessa inlägg har ni okränkta läsare delat så fint helt kostnadsfritt.  Lisa och jag håller  ju liksom på med det här för att vi tycker att vi har nåt viktigt att säga. Vi skulle kunna nöja oss med att muttra om det hemmavid men vi har valt att sprida våra klokheter till fler.
Dagens inlägg satt dock rätt långt inne, trots långlöpning igår. Då var jag mest förtvivlat glad över att ett av de blogginlägg som Facebook anser kränkande hyllades på podcasten Bubbel och Mjölksyra.
Jag rådfrågade det lilla sockergrynet om han hade några tips på bloggämnen ”Kränk nån”blev svaret.
Tja, med tanke på ovanstående så torde det inte vara så svårt.
Kränkt är synnerligen lätt att bli numera. Undrar varför? Är det månne ett gravt missbrukat ord?

Har ni läst boken ”Ingen tar skit i de lättkränktas land” av psykiatrikern David Eberhard? Om inte, gör det! ”Den moderna människan, som på många sätt har det bättre än några andra i historien, tycks inte tåla motgångar och oförätter, och upplever minsta ifrågasättande av den egna personen som kränkande.” det där står redan på omslaget och visst är det väl så. Har man det minsta man vill ha sagt kan man räkna med att det alltid finns någon som känner sig trampad på tårna.

Någon blir kränkt av uppmaningen att träna hårdare för att få resultat. En annan blir kränkt när man något humoristiskt förklarar varför deras nya mirakelmetod mot toppformen inte fungerar.
Ytterligare någon blir kränkt när man upplyser om individens eget ansvar.

Jobbar man inom friskvårdsbranschen inser man tämligen snabbt att det man själv tar som självklarheter bara är klart för en själv. Man kan inte vara nog tydlig. Två exempel som är så gamla att jag vågar mig på att skriva om dem –

En kvinna bytte ut sin dagliga Marabou Mjölkchoklad mot Bounty då jag sagt att kokos är en ok fettkälla.

En annan kokade sina snabbmakaroner i 15min efter att jag nämnt att pasta med lång koktid är ett bättre val.

Behöver jag säga att dessa två inte lyckades så vidare värst bra med sina satsningar mot toppform. Självklart var det ju mina råd som sög, inte deras insatser. När detta hände var jag en nybakad PT som tog allas eventuella misslyckanden personligt. Det la jag av med. Därefter blev jag om möjligt ännu tydligare i ord och skrift. Genom att vara tydlig riskerar man att uppfattas som kränkande. Trots att det inte på något sätt är avsikten så börjar jag fundera på om inte ”kränkande” är någon form av komplimang ändå. Man har lyckats röra om lite i grytan, kanske fått en och annan att tänka till och faktiskt ta sig i kragen och se sina egna möjligheter istället för att se sig som offer för omständigheterna.

Någon sa ”Jag skulle aldrig kunna ha din typ av yrke. Jag skulle få sparken pga otrevlig”  nu driver ju både Lisa och jag egna företag så den gubben går liksom inte. Den som vill ha gulligull, nonsensträning och någon som tar bort egenansvaret – den har gått helt vilse om den kommer till oss. Ta hjälp – absolut! Men jobbet, det måste man faktiskt göra själv. Det härliga är ju ändå att det finns så många som fattat just detta och som får fantastiska resultat av arbetet de lägger ner.

TACK alla ni som har huvet på skaft, som slitit av sig offerkoftan, som har en gnutta humor mitt i allt det där jobbiga och som tar sitt ansvar och gör det som krävs.

Ni gör min dag alla dagar i veckan. Puss på er!

Fick en notis på nämnda Facebook härom dagen – i 4år har jag bloggat. 2-6 inlägg i veckan året runt. Helt otroligt att jag fortfarande tycker att jag har något att säga. ”Kränk nån” sa han, vet inte om jag lyckades med det idag. Förlåt eller nåt..

//Carolin Helt, Int Lic PT, mustaschen på bilden är inte mitt eget påhitt. Kan eventuellt vara någon jag kränkt som tyckte den passade. Lite gles kan jag tycka..