Idrottsföräldrar där ute – lär barnen fira, lär dem vara nöjda

Jag har varit med om detta så många gånger. Tror jag själv gjort det mot mig själv ännu fler gånger – glömt att vara nöjd, glömt att fira en framgång. I förlängningen kan detta ta bort glädjen och det hade väl varit väldigt, väldigt tråkigt?

Det är hög press på oss alla nu för tiden. Inte minst på våra barn. Nix, tycker inte vi ska curla och jag tycker inte vi ska hjälpa dem för mycket. Det är inte det det handlar om, det handlar om att ibland stanna upp och glädjas åt vad man lyckas med.

Jag har en del idrottare, unga sådana som jag coachar. Vinnarskallar till tusen men de har också en annan sak gemensamt – de plöjer alltid vidare, de höjer alltid ribban. Detta utan då att ta en ”firarpaus”
Vi måste lära dem njuta av varje utfört träningspass, lära dem njuta av varje gjord läxa eller god gärning.
De är en styrka att alltid vilja bli bättre men glädjs man inte är risken stor att man aldrig är riktigt nöjd. Kanske inte heller riktigt, riktigt glad, nnerst där inne.

Detta gäller nog inte bara idrottande barn utan även barn i skolan. Hur ofta har ni, tillsammans med dem, gått igenom vad de lyckats med i veckan. En läxa, ett prov eller en konflikt? Och om ni gjorde det, firade ni då?
Jag missar detta själv väldigt ofta men har lovat mig själv att bli bättre på det.

De behöver en liten paus, de små liven.  Ett extra stänk av glädje och känslan av att allt är bra för man är nöjd. Jag tror det är vår uppgift att lära dem detta. Nej förresten! Jag är fast besluten om att vi ska lära dem detta.

Barn gör ju som vi föräldrar gör…
Då kommer frågan – Tar du en paus och uppskattar det du åstadkommit? Inte? Hög tid att börja då min vän. En av de bästa medicinerna mot stress – att ibland vara nöjd.
Det kan vara så enkelt att du börjar med listor. För att sen bocka av. Visst är det den härligaste känslan i världen? Jag äääälskar att bocka av. Jag blir så nöjd och vet ni, det gör mig väldigt, väldigt lugn. När jag är väldigt lugn och nöjd då är jag lycklig.

Är det inte den gåvan vi vill ge våra barn? Att lära dem jobba för något och att sen våga vara lyckliga?

Hälsningar Lisa Kaptein Kvist, fast besluten om att lära ut det vikigaste av allt! Att fira och tillåta sig vara nöjd!

Kommentarsfunktionen är avstängd.