Gör om, gör rätt..

Tillbaka på jobbet dvs gymmet upptäcker jag till min glädje hur många det är som i år gjort som tesagt eller rättare gjort enligt det beslut de valde att ta tidigt i våras- att ändra på sina mat- och träningsvanor och FORTSÄTTA trots att vår har en tendens att leda till sommar och eventuellt semester. WELL DONE! Men så har då den andra kategorin av människor, de som börjar och börjar om igen och igen… jag undrar alltid varför man väjer att göra livet besvärligare än nödvändigt?

Varför sluta i tid och otid och göra höstrusket till en jobbigare upplevelse än nödvändigt?

Varför?

Nej, jAg vill helst inte höra varför. Jag tror mig ha hört allt i fråga om förklaringar.

För alla bölenissar och gnällspikar kan jag informera om att jag redan i somras hittade stället dit ni bör inkvarteras- Böle. Ligger på Öland. Har förstått att där är det extra ruggit när höst- och vinterstormarna anländer. Väl unt.

Ställ frågan ”varför” till er själva och gör om och gör rätt den här gången.

Var det all in som gällde sist? Pulverdieter, gröna drinkar och maniska morgonpromenader 04:30 varje morgon som gjorde att allt blev fÖr jobbigt? Jamen gör då inte om samma sak igen. Ta en sak i taget. Gör förändringar som faktiskt går leva med över tid, förändringar som gör livet till en enklare historia. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis blir lätt..

Var det istället så att det var uteblivna resultat som var orsaken till att luften gick ur och rosévinet in? Högt ställda mål men med viljan till att för få och för små  insatser? Sällan en bra kombo vet ni..

Rannsakan och självinsikt det är bra grejer..

…på så många plan i livet.

• Vad vill uppnås?
• Eller kanske ännu lättare – vad är det jag iNte vill ha/vara/bli?
• När ska målet nås?
• Hur? En handlingsplan krävs. Är den realistisk? Funkar den med det liv som levs i övrigt? Ni vet, familj och jobb kan ställa till det..
• När ska målet vara nått?
• Väl i mål, vad får jag då som jag inte har idag?

Allt det där handlar om att coacha sig själv. Men vet ni vad, jag kan bli rätt trött på allt det där coacheridravlet..

Varför göra allt så förtvivlat stort?

Visst, ska det till en bestående förändring  handlar det om att ändra på livsstilen och inte hålla på och trixa med Quick Fixes och trams.
Men till syvende och sist är jag rätt övertygad om att vi gör rätt i att inte göra en så förtvivlat stor sak av det här med träning och vad vi väljer att stoppa i foderluckan.

Rannsakan och självinsikt är som sagt, sjukt bra grejer men att sitta på kammarn och tänka hjälper föga om en inte gÖr nåt åt saken.

”Jag vet ju egentligen men…”

..ge mig en slant varje  gång jag hört den frasen med valfri fortsättning och pensionen är säkrad för länge sen.
Skit i alla coacheritips ovan och börja gräva där du står! Vad kan du förändra just i detta nu?
Ta en promenad på lunchen idag. Skippa kakan till kaffet i eftermiddag.

”Jag hinner inte ta mig till gymet”

Fine, knäböj & burpa framför TVn då. Sluta böla och gör det enkelt för tusan!

Börja där du är. Använd det du har. Gör det du kan.

Hur svårt kan det vara liksom…

//Carolin Helt, Int Lic PT och vän av handlingskraft..