Gift eller äktenskap?

Gift? Vad är det för jädra ord? Äktenskap låter också tradigt men tycker ändå det är mer rätt. I min värld handlar det om en sorts ”skap” kamratskap, livs-skap. Man skapar något helt enkelt.

Sitter och tittar på TV4 nyheterna som berättar att skilsmässorna ökar efter sommaren. Två kloka tankter kommenterar detta och menar på att under semestern får man tid att känna efter och tänka efter.
Ja, så är det nog. Och då slår det kanske en som en flat lusing (skånska för käftsmäll) att semestern inte blev som man tänkt sig. Man kanske skyller på varandra, ja vad vet jag…Amatöranalytiker.😂

Tanterna sa (de har varit gifta med sina män i över 40 år)också att det inte är kul och lätt hela tiden. (Ja det ska gudarna veta)
De sa också att ibland ska man hålla tyst. Så de där sårande orden inte ploppar ut i tid och otid. Det har de gjort många gånger från min mun kan jag erkänna.

Då tänker jag så här! Detta tror jag funkar för jag har provat! Under året, kanske varje dag, ska du ta dig en funderare hur du har det. Hur du vill ha det och vad just du kan göra för att nå dit. Du kan nämligen bara förändra dig själv. Hur gärna du än vill så kan din partner inte ändra sig om inte hen vill😏

Men om du är tydlig, om du verkligen förklarar hur du vill ha det och vad du behöver för att må bra så tror jag inte du får ett ”det skiter väl jag i” från din partner. Innerst inne älskar ni varandra ju.

I mitt fall har jag upptäckt att jag ofta gör saker för att andra vill och är nu noga med att tala om vad jag vill. Detta då med en stor respekt för min man som då  ibland vill göra något helt annat. Och vet ni? Jag låter honom göra det då! Vi behöver inte alltid göra samma. Jag hindrar inte honom. Mår han bra av det, varsegod och  det måste ju bli samma vise versa. Jag är noga med vad jag behöver. Det viktigaste kan jag tycka. Nej, det är inte egoistiskt utan mår jag bra kan jag bättre ta hand om andra.

Det betyder att man kanske ibland gör sin grej på var sitt håll. Men så är det, tror jag, i sitt ”skap” sitt äktenskap. Man skapar något båda trivs med.

Gift? Ja man kan nog för-gifta varandra…

Jag älskar min Ken och jag älskar att vandra, cykla och göra dagsutflykter med honom. Han är en kul skit att umgås med. Men jag är ingen nattsuddare, det sköter han så bra själv och det gör honom glad. Men det är inte min grej.

Rätt eller fel men det känns bra. Om jag nu ska ”dras” med denna underbara varelse hela mitt liv så behöver vi inte alltid göra samma sak.

För att fungera, som Carolin och jag pratade om när vi spelade in podden senast, så är det vissa prylar man behöver för att fungera/va som bäst. Vi är så lika där Carolin och jag.

Ge mig 9-10 h sömn, följt av lite tystnad och mängder med kaffe. Kryddat med ett träningspass och jag är nykär!

Hälsningar Lisa Kaptein Kvist, amatörpsykolog/hobbyterapeut och med ett stort behov av egentid

Kommentarsfunktionen är avstängd.