En titt i backspegeln är inte fy skam..

”Framrutan är större än backspegeln” och ”tittar man bakåt så ramlar man” Och det är ju sant det där, tittar man inte framåt utan fastnar i att älta det förflutna, då är det lätt att bli en bitter figur. Men och med att jag är lagd åt det obstinata hållet och lite motvalls så skulle jag vilja hävda att -Näe, har man god balans kan man minsann titta bakåt utan att ramla och backspegeln skulle nog både omgivningen och en själv må bra av att titta i lite oftare ändå…

Att vara målinriktad, alltid vilja framåt, alltid vilja förbättra – det är sannerligen karaktärsdanande. Men ibland undra jag om inte allt detta jagande efter förändring och förbättring inte alls gör oss till mer lyckade och lyckliga människor. Det förutsätts nästan att man inte är riktigt nöjd med livet man lever.

Någonstans måste det vara okej att vara nöjd ändå, kan jag tycka. Om det är lycka man vill åt vill säga..

Att jag funderat på detta kan bero på att

1. det är vår och då är det sannerligen förändringens tid. Jobbar man som PT så märker man sannerligen hur förändringsbenägna människor. Oftast av godo, men inte alltid.
2. jag har snöat in på gamla 90-tals klassiker på spotify och slungas därmed tillbaka till förändringens tid på riktigt, för mig i alla fall.

Nopp, jag vaknar inte och high fivar mig själv och min fantastiska framgångssaga till liv varje dag jag heller. Tvärtom vaknar jag nästan alltid lite förbannad (har iofs blivit bättre nu när jag gjort slut med alarmhelvetet och ser till att sova ut nästan varje dag), vill inte prata med nån innan rikligt med kaffe, träning och frukost.

Men när jag får närkontakt av punkt 1 & 2 ovan, så slår det mig allt som oftast – hur jäkla bra jag har det, att jag uppnått så mycket mer än jag ens vågade drömma om då när ALLT skulle hända och helst på en och samma gång. En klapp på axeln för hårt och väl utfört arbete och det andra som man kanske för närvarande är lite halvnöjd med är mest bara småpotatis, gjort i en handvändning. Om inte, så inte ogörbart i alla fall.

En titt i backspegeln kan ta mig tusan vända både humöret och synen på framtiden en smula. Lite sånt tänker jag på en solig fredag i maj.

Heppåer!

/Carolin Helt, Int Lic PT och rätt nöjd ändå