Duger det inte?

Det här med att så många går runt och tycker att det de gör inte duger- att de inte tränar tillräckligt och att de äter för mycket onyttigt, det är ju rasande trist. Varför gör man det, kan man ju undra?
Det kan ju bero på att det är så. Och att de begåvats med den fantastiska och synnerligen sällsynta egenskapen självinsikt.
Självinsikt gör ju lite ont men är också en förutsättning för att komma vidare.
Så, om så är fallet- GRATTIS!
Rent krasst är det så att majoriteten av svenska folket tränar på tok för lite, de motionerar inte ens och tja, helt enkelt rör sig så lite att de riskerar att dö i förtid, sjuka och med kroppar fulla med värk.
Majoriteten äter dessutom alldeles för mycket skitmat. 40% av matkassan hos ”normalsvensken” går åt till godis, kakor, läsk, snacks och alkohol.
Att 51% numera är överviktiga och att allt fler halkar över från övervikt till fetma, sker inte helt utan anledning.
Men att gå runt och känna att en inte duger till, gå runt och tänka att ”jag borde” hela tiden, det gynnar då rakt inte livskvaliteten.
Vad göra?
Skrika ”KROPPSHETS!!” hjälper föga.
Man får helt enkelt se till att stanna upp och identifiera problemet och välja bort några bitar i det som så populärt kallas livspusslet.
”Livspusslet” ett hemskt ord det där. Att tro att allt ska vara perfekt och på plats funkar inte IRL. Inte om man ska vara lycklig i alla fall.
Tyvärr är det allt som oftast de som minst behöver göra det, som gör just det. Ja, fattar att det inte duger alltså.
De tillhör kanske den skaran som envisas med allt för höga målsättningar.
Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna besviken, ni vet.
Det är ju så lätt att bli besviken på resultat som inte fås pga av arbete som inte görs.
Och det är dumt. Dumt på riktigt.
Om man då saknar villighet eller möjlighet att plocka bort nåt annat som pockar på uppmärksamhet i livet, gör man klokt i revidera målbilden och sikta på nåt som är nåbart.
Vad sägs om att träna och äta för att må bra och göra allt annat i livet lättare?
Med tanke på att den målbilden i sig är en tidsbesparing, torde det vara görbart för de flesta. Lägg prestations- och eventuella utseendemål på is tills de faktiskt går att uppnå.
Lugna ner sig en smula helt enkelt. Hur svårt kan det va?
HEPPÅER!
/Carolin Helt, Int Lic PT klok som en bok och tämligen full av självinsikt. Och ödmjuk.