Du kanske inte behöver en muffins och en klapp på axeln?

Jag, vet, har skrivit något liknande förr men känner det behövs mer! Texten är till dig som ljuger för dig själv om att allt är bra. Till dig som behöver utmana dig själv och till dig som behöver känna dig lite mer levande. (Den stackars pojken på bilden har ingenting med texten att göra)

Vi kan inte vara på topp alltid. Vi har alla våra stunder av sörja och så har det alltid varit. Men att ta på sig offerkofta och skylla på någon annan att det skitit sig är definitivt inte rätt väg att gå.

Har föreläst en hel del den senaste tiden. Då har jag försökt framföra vad som behövs i de ”svåra” stunderna.
Innan jag går vidare, så att ingen tar illa vid sig. Denna text är INTE till dem som inte har något val eller som har det riktigt, riktigt jobbigt.

Jag vet, har hört och har sett att när det är tar emot och när den lilla lata rackaren, som vi alla har inneboende i vår hjärna någonstans, tar ton och tar över så hamnar vi där, i träsket. Jag har inte tid, jag har det jobbigt just nu, jag är så stressad och hinner liksom inte med. Gosigast är just där och då att ta vännen/väninnan på en fika, trycka i sig muffins och få höra att det ordnar sig säkert. Vila upp dig nu, jag förstår, lyssna på din kropp.

Hallå! Vem lyssnar du på? Den som verkligen kommer göra allt för att ta dig tillbaka i den bekväma zonen eller vill du lyssna på den andra, som sitter där, lite oanvänd/

otränad  kanske men har oanade krafter. Den som var med dig när du föddes, som kämpade för att ta dig upp och ta ditt första steg. Shit vad du jobbade då.
Ja, hen bor där inne i din hjärna, lite otränad men redo.

Rubriken då? Vad behöver du? Ja, du behöver en besvärlig, jobbig vän som hjälper dig, som peppar dig utan att stå i vägen. I vissa fall behöver man bara sig själv och en ordentligt uppryckning men för dig som känner – njaaee, jag vill ha nått mer. Leta upp, be en vän, släkting att följa upp dina planer eller nya utmaningar.
Har du bestämt att löpträna/lufsa en gång per vecka – berätta det för någon. Någon som ringer dig den kvällen och ställer dig mot väggen. En som kollar att du verkligen gjort ditt jobb!

För det är så det funkar. Då fixar du det. Då blir det gjort. Din muskel, din mentala muskel har växt. Motståndet är nu mindre och du är redo för nästa steg.
Gör du det motsatta (äter muffins och tycker synd om dig) så blir också resultatet det motsatta. Din muskel förtvinas, du blir svagare, jeep i allt.
Jag vet ju vad jag har valt…

Kan ni då aldrig få softa och ta en muffins? Ni gör precis som ni vill men jag kan nog tala för både mig och Carolin här – Det rådet får ni aldrig av oss eller på denna sida.

Hälsningar Lisa Kaptein Kvist, föreläsare om just detta, full av egna svagheter som jag ständigt och jämt får jobba med och träna upp