Du förstorar ofta upp motståndet du upplever

Det kommer aldrig att gå. Alla kommer titta konstigt på mig i gymmet. Det kommer bli katastrof i familjen när jag ska ändra mina kostvanor. Asså…(skånska) När inträffade det en riktig katastrof i ditt liv senast när du gorde en förändring? Var det inte bara lite motstånd, ett litet fartgupp? Inte tusan gick väl världen under?

Det är så här vår hjärna fungerar. Den tillverkar katastroftankar, med ibland en tillhörande film, en rysare,  i våra hjärnor. Men har du någon gång bokfört dessa? Hur ofta inträffade katastrofen? Just det, sällan eller aldrig eller hur?

Det är en skyddsmekanism i vår hjärna som troligtvis är till för att skydda oss. Tänk dig att vi närmar oss ett stup. Din hjärna sätter igång sin verksamhet, röda lampor blinkar och larmet tjuter. Just precis – för att varna, för att skydda dig från olycka. Men för många har dessa katastroftankar en förmåga att dyka upp i tid och otid.

Många av oss har tränat upp denna muskel. Jepp, det är precis som en muskel som blir starkare ju mer vi tränar den.

Hos vissa av oss är den så stark att den kommer att stå i vägen för mycket som kanske gör ditt liv bättre. Hade inte det varit för jävligt? Varför inte träna upp den andra muskeln som får dig modigare och starkare?

Detta handlar inte om att man skaffar sig en plan B. En plan B ”is da shit” Den kommer att rädda dig många gånger då det faktiskt inte alltid blir som man tänkt sig. Den här plan B är styrkan som gör att du aldrig viker ner dig!

Nej, detta handlar om en tanke. En tanke du ska titta lite närmare på. Framförallt ska du förstå att det faktiskt bara är en tanke.

Jag lider också av dem, grrrr. Men har ni lärt mig titta lite på den och ifrågasätta den.
Jag har avsatt tid för att bli bättre på det jag gör. Jag pluggar, jag skriver och jag uppdaterar allt mitt material. Men det är ju inte en klient jag har framför mig! Det ger ju ingen inkomst (än)
Tror ni inte att min hjärna berättar för mig att ”nu du, nu kommer det gå åt helvete. Du kommer inte kunna resa och njuta i framtiden. Nu är det kris!
Detta fastän jag avsatt både tid och pengar!
Frågan jag lärde mig att ställa till mig själv var ”När misslyckades du senast, i ditt yrke, med vad du satte dig för?”
Vad tror ni svaret blev? just det, aldrig!
Nu går mantrat ”slappna av Kapteinen!! och jobba för ditt mål”

Som jag skrivit och sagt tidigare – jag är inte bättre än du. Det är din tid nu att ställa frågan – Är detta verkligen rätt? Är detta något som verkligen kommer att inträffa? Ska verkligen detta sätta stopp för en lycklig framtid?

Hälsningar Lisa Kaptein Kvist, tvekandes, ofta rädd men stark och fast besluten om att en tanke inte ska stoppa mig! Det ska mer till än så