De e mycket nu. Jag sover för lite och jobbar för mycket. Vad otroligt korkat tänker jag…

Ja, detta inlägg är inte det snällaste jag skrivit. Men ärlighet varar längst tycker jag. Sen kan man ju sluta läsa här så blir man ju inte provocerad. Frågan är bara om man kommer till insikt då? Om man inte får en smäll på käften alltså.
Det verkar som det är någon tävling det här med att ha mest att göra. Har man sen också dragit ner på sömnen ja, då ligger man på någon form av topplista. En topplista vi själva har skapat och som uppmuntras i lunchrummen eller ihop kompisar med att nästan highfiva och stressa varandra ännu mer till detta väldigt korkade leverne.
Alltså, helt ärligt, vem mår bra av att jobba mer och sova mindre? Varför skulle detta ge meritpoäng? Ska vi inte tänka om här och highfiva den personen som verkligen begriper att man inte presterar bättre av att jobba 70 h per vecka? Tänk den personen som vågar säga och stå för att ”det är rätt chill nu”
Ge den personen som faktisk ”klarar”av att gå och lägga sig vid 22:00, för att få den återhämtning man faktiskt behöver, en stor tumme upp! Den återhämtning som faktisk gör att man presterar bättre på jobbet och i vardagen.
För mig är detta väldigt märkligt. Kan ha att göra med att dessa korkade argument får jag höra varje dag. Argument för att inte ha tid att träna. Argument för att hinna med det man måste. I nästa andetag är målet väldigt högt ställt. Gå ner i vikt samtidigt som man ska bli starkare och varför då inte slänga in ett marathon där någonstans?
Djup suck… ja varför inte…? Den senaste tiden har fler och fler brutit ihop i mitt lilla Pt rum på gymmet. Snörvlandes, gråtandes nästan bett om ursäkt för detta men också kommit till insikt hur attans korkat detta beteende är. Har lärt mig trycka på rätt knappar tror jag. Vill bara väl, vill bara att de ska förstå sitt eget bästa.
Det handlar tyvärr ofta om att leverera och visa sig duktig. Tänk att man inte inser en sådan enkel sak. Att äta riktig mat och att sova är en mirakelkur för att uppnå en bättre hälsa. Att sluta springa runt och tro att man måste hålla 18 projekt igång samtidigt som man ska avsätta tid för träning. Att man helt plötsligt ser att man måste möblera om. Man måste helt enkelt sluta med något om man vill börja på något nytt.
Det går inte annars min vän. Inte för att du är en sämre människa än någon annan, det går bara inte.
Ja, någon medhårsstrykande peppmupp blir jag aldrig. Tar inte betalt för snällt och skönt. Har hört det kan vara olagligt…
Vill du ha en käftsmäll till? Läs allt du kommer över av Johannes Hansen, mental rådgivare och författare.
Hälsningar Lisa Kaptein Kvist, ärlig och mindre trevlig ibland