Ät och träna rätt för din ålder…

Är det på grund av att jag själv inte är direkt 22år längre eller har det inte blivit ett fasligt tugg om åldersanpassning? Har vi ett så förtvivlat behov av att känna oss speciella och unika?

För kostråden är detsamma trots att du blir äldre. Hemskt ledsen men kaffe på bit och mandelkubb ingår inte.

Den enda lilla twisten man får är att det blir extra viktigt att hålla koll på att energiintag matchar energiutgifterna, extra viktigt att äta proteinrikt för att bevara muskelmassan, extra viktigt att maten är näringsrik, extra viktigt att ta det lilla lugna med sponken, socker och sunkiga fetter.

Vi behöver mer omvårdnad, inte mindre.

Att hålla kroppen i trim kräver därför mer än någonsin att vi tränar, ja TRÄNAR och inte nöjer oss med att motionera lite när andan faller på. För ser ni, ska vi undvika alla negativa effekter som åldrandet för med sig då gäller det att investera i ansträngning.

Lyfta tungt på riktigt, belasta muskler, skelett, senor, leder och ligament. Flera gånger i veckan.

Träna hjärtat genom att få upp pulsen riktigt ordentligt dvs springa, cykla, ro eller hoppa vårt snabbaste. Flera gånger i veckan.

Det som skiljer en kropp som inte längre är 22 mot en som är det, är att det krävs mer tid för uppvärmning och rörlighetsträning.  

Ju äldre vi blir desto MER tid bör vi lägga på träning, inte mindre…

 

En värkande kropp blir aldrig bättre av inaktivitet.

Ett psyke mår aldrig bättre av inaktivitet.

En annan sak som det krävs mer av är återhämtning-

• SOV. Få saker främjar sömnkvaliteten som träning btw.
• Ät näringsrik, proteinrik MAT.
• Och minimera nyttjandet rusdrycker.

Okej?

Noterar både roat och fascinerat att vi 70-talister verkar vara de första i hela världshistorien som genomlever klimakteriet. Och vi vill gärna få det att bli nåt unikt, något som kräver andra trix för välmående än för alla andra. Men hör ni, får vi inte ordning på ovanstående först, lär inget annat heller hjälpa.

Att ha privilegiet att bli äldre är ingen ursäkt för att sänka förväntningarna på livskvaliteten eller hasa runt på en kropp vi inte är bekväma i – det ger bara ännu fler skäl att göra allt det där vi handen på hjärtat, redan vet är viktigt.

Heppåer!

//Carolin Helt, Int Lic PT +48 med tillhörande klimakteriekropp